Idrottsuppgiften om säkerhet och risker

1.  Hur kan du minska skaderisken och göra aktiviteten säkrare för dig själv?

Svar;

Innan jag börjar med en aktivitet är det bra att ha uppvärmning för att få igång leder och muskler. Då är lederna och musklerna redo för aktiviteten. Hur man ska uppvärma sig beror på vad för aktivitet man ska göra. Om man ska springa och ha mycket koll på annat samtidigt (splitvision) är det få bra att jogga, träna nacken, göra övningar med fötter. Efter det har musklerna haft lite träning och är då redo för aktiviteten. Man kan slippa t.ex. att man stukar foten och vem vill stuka foten? Om du stukar foten kan du inte gå vanligt minst den dagen. Risken för det här minskas.

Om man har plintar eller något annat material är det mycket bra att man dubbel kollar allt om det är säkert genom att det sitter som det ska. Om man ska t.ex. hoppa över en plint så ska man dubbelkolla så att den är fastställd i marken ordentligt. Om man inte kolla upp det finns det risk att man har glömt att fastställa plinten och väl när man ska göra en aktivitet med plinten kan det bli värsta incidenten. Det är mycket stor risk att man bryter något och återigen vem vill det? Med andra ord ska man koll igenom redskapen/matrielen mycket noga innan man ska använda dem.

Innan man påbörjar att göra en aktivitet är det mycket bra att man tänker ut aktiviteten på ett mycket noggrant sätt och gärna flera gånger. Då är det enklare att se brister på säkerhetsriskerna och då undviker man dem.

Jag får också anpassa mig för de andra. Om jag som 15 åring spelar mot en 11 åring får jag anpassa mig rätt mycket eftersom jag är både starkare och förmodligen bättre på att utföra aktiviteten. På så sätt undviks riskerna därmed.

2. Hur kan omgivningen, tex redskap, aktivitet, underlag mm påverka säkerhet och risker?

Svar;

Om gruppen inte följer de angivna regler och kör väldigt aggressivt kan det bli väldigt farligt för omgivningen eftersom riskerna höjs dramatiskt med risker. Ett t.ex. är att man kan snubbla eftersom det är huller om buller. Snubblandet kan medföra en hel del lidande för den utsatte eftersom det är stor risk att man t.ex. stukar foten. Det är därför man ska följa reglerna.

Om man har någon som inte är lika bra/säker på aktiviteten som alla andra i gruppen får man anpassa sig till den. Den skäms kanske också och då kan riskerna höjas för att man gör fel. Därför får gruppen vara lite snällare mot den och då minskas riskerna för att det ska gå snett.

Om redskapen inte är fastställda på ett korrekt sätt kan det bli en alvarlig olycka. Här är ett t.ex.;

Om en plint inte är helt nersatt i golvet är det med stor sannolikhet att den åker iväg när man ska göra någon form av aktivitet. När den åker sin väg och man är väl vid den tidpunkten på själva plinten så tappar man kontrollen och det är MYCKET stor risk att man faller ner. När man faller ner kan det bli värsta katastrofet för den utsatte eftersom det MYCKET stor risk att man skadar sig rejält och det är speciellt när man går i lågstadiet eller när ännu yngre. Varför det är högre risk för yngre barn är för att den kan inte hantera lika bra när den trillar från samma höjd och plats som en 15 åring kan. Ett yngre barn har med andra ord mindre kontroll än en 15 åring. Ett mycket bra tips är KOLLA OM REDSKAPEN ÄR FASTSTÄLLDA FÖR DÅ SLIPPER MAN DET SOM JAG NÄMNER! Det finns redskap som inte går att fastställa och då ska man lägga på en plats där det inte är farligt när man ska utför aktiviteten för att minska risken för t.ex. att man trillar med själv redskapet också.

Hur själva aktiviteten är uppbyggd beror också på. Om den är en aggressiv aktivitet från allra början är det MYCKET större risk att deltagarna också bli aggressiva. När deltagarna blir aggressiva är skaderisken mycket hög eftersom man inte tänker alls lika mycket på omgivningen. En skaderisk kan vara att man kör in i någon. När man kör in i någon annan i samma ålder brukar det göra ont lite men om en 15 åring kör in i någon sju åring kan det bli mycket farligare eftersom 15 åringen är mänga gånger större samt kraftigare. Man får tänka på uppbyggnaden innan man kör aktiviteten och den ska inte vara aggressiv eftersom då är det farligt (se stycket).

Om en aktivitet har ett bra underlag är det mindre riska att det skulle hända någon skada eftersom man har kollat igenom riskerna innan man kör aktiviteten. När man tänker igenom en planering för aktivitet mycket noggrant hittar man lite bugar lite här där som man löser. Mycket mindre säkerhets risker finns efter den stora kollen. Om en aktivitet har en dålig planering finns den större risk att den blir kaos, säkerhets brister som är farliga. För folket som deltar aktiviteten riskeras mycket säkerhet eftersom den har dålig planering t.ex. en bänka ska inte alls på de punkten för då kommer man snubbla och slå sig hårt. Man måste tänka igenom en aktivitet innan en annan kan delta och detta gäller inte bara aktivitet utan allmänt.

3. Hur kan du genom ditt sätt att genomföra aktiviteten påverka säkerhet och risker både för dig själv och andra?

Svar;

Mitt att genomföra aktiviteten påverkar mig och andra. Jag kollar igenom om det finns några brister för säkerhet som t.ex. om redskapen är lösa. Det påverkar både mig och andra eftersom ingen skadas sig t.ex. på en plint som inte var fastställd. Jag är inte aggressiv mot andra och det gör att de andra deltagarna känner sig trygga och riskerna för att jag skadar mig själv eller att jag skadar någon annan minskas. Jag följer de angivna regler som är uppsagda och det gör att minskas för att något skulle spåras ut men också att någon skada tillkommer. En sak som är bra att med att jag följer reglerna är att oftast de som inte har förstått reglerna lär sig av mig. På så sätt blir säkerheten bra för mig och för de andra. Jag får anpassa mig för vem jag spelar mot. Spelar jag mot med mina vänner som jag vanligt vis gör kan jag ta i något mer men om t.ex. någon inte är bekväm att spela fotboll så får jag anpassa mig för den. Det är både schyst och säkerhetsmässigt är det bättre eftersom om den jag spelar mot (som är ej bekväm med fotboll) tar i t.o.m. över gränsen riskeras att något händer som t.ex. att man snubblar.